Liberala Dalarnas Tidningar har ett par intressanta ledarinlägg om Sacrédeusaffären.

Visserligen finns det väl alltid hos lokaltidningar ett värnande om ortens politiker, de blir så att säga lokala kändisar på riksplanet. Men så vitt jag förstår delar de aktuella skribenterna inte Lennart Sacrédeus politiska åsikter. Det tidningen reagerar mot är det interna hanterandet inom kristdemokraterna. "Dubbelspel och maktutövning" heter det bland annat.

Fegt av kd rata Sacrédeus

Oschysst tackling från kd

Debatten har varit livlig med anledningen av bloggposten om att Lennart Sacrédeus petas från kd:s EU-lista.

Precis som flera debattörer tvivlar jag starkt på att sverigedemokraterna har något att hämta från besvikna kristdemokrater. Det är helt olika värderingar som styr de olika väljargrupperna.

Och jag delar analysen att sd gör allt de kan för att hitta andra skäl att motivera sitt partis existens än motståndet mot invandring.

Signaturen "Göran" tycker att det är en skymf att påstå att Sacrédeus har mer kristna värderingar än t ex Ella Bohlin, som nu toppar listan. Det resonemanget låter rimligt för ett politiskt parti. Där ska man inte försöka överträffa varandra i "fromhet".

Däremot finns det inom alla partier skilda falanger och grupperingar, helt enkelt för att man landar i olika ställningstaganden. Det är ingen märkligt med det och det är väl känt att det finns en tydlig sådan uppdelning i kristdemokraterna, samt att den är besvärande för partiledningen.

Vad som däremot är ovanligt att man så här tydligt och öppet markerar mot en kritisk falang.

Sedan kan man väl tillägga att en del personer skriver rätt mycket strunt också. Som att Dagen skulle gå i kd:s ledband.

Lennart Sacrédeus petas från kristdemokraternas EU-lista, och har därmed i praktiken ingen chans att bli vald till EU-parlamentariker igen. Det ligger i linje med partiets försök att tvätta bort stämpeln av moralkonservativt parti.

Även om de formella motiveringarna från valberedningen låter annorlunda, och det säkert finns stort stöd för att lyfta fram Ella Bohlin, så är det här förslaget en markering mot en "falang" inom partiet som uppfattas som besvärlig.

Det är klart att det kommer att bli diskussion, eftersom det gäller en av de personer som hamnade i topp i provvalet. Sacrédeus kom på första eller på fjärde plats, beroende på hur man räknar.

Här finns förslaget.

Här finns provvalet.

Nu tar jag för övrigt julledigt - troligen blir det uppehåll med bloggande ett tag.

Bengt Held skriver, om mitt förra inlägg, att samfunden kan vägra viga människor med hänvisning till etnisk etnicitet, t ex svarta, eller tyskar. Trots att det finns lagar mot sådan diskriminering.

Jag har ingen specialkunskap om detta, men undrar om detta verkligen kan stämma. Om någon präst skulle få för sig att vägra viga någon på grund av dennes ursprung skulle han eller hon inte då riskera att bli anmäld för en sådan diskriminering?

Jag påstår inte att det här är enkla frågor, men jag saknar ett bredare samtal om just de här aspekterna av en ny lag.

Jag skriver för övrigt mer i morgondagens tidning om den oro som finns bland en del präster i Svenska kyrkan, en oro för att de som inte vill viga homosexuella kommer att sorteras ut från prästyrket. Och jag skriver om en ny undersökning bland riksdagsledamöter, en undersökning gjord av ovan nämnde Bengt Held

Jag är lite förbryllad över en sak. Det pågår en del opinionsbildning kring äktenskapsfrågan. Det är knappast någon hemlighet att Dagen på ledarplats intaget en klassisk konservativ hållning, det vill säga att tidningen inte vill ha någon förändring.

Som reporter behöver jag inte ha någon åsikt i frågan. Men det hindrar ju inte att man då och då gör reflektioner kring debatten. Och bristen på debatt i medier, särskilt kring vissa detaljer. En sådan är den här, och det är på den punkten jag är förbryllad:

Sex av riksdagens sju partier tänker skapa en lag som skriver in att det är tillåtet att diskriminera homosexuella. Jag vet inte hur man annars ska beskriva det faktum att den som av staten tilldelas rätten att viga kan välja bort att viga homosexuella.

I dag presenterade nämligen Grundlagsutredningen sitt förslag. En av många punkter är att skyddet i grundlagen mot diskriminering utvidgas till att också omfatta sexuell läggning. Det måste ju gälla, typ vid anställning, förrättande av vigsel och sånt.

Är det bara jag som inte får ihop det här?

På Politikerbloggen pågår en debatt om Livets ord. Eller man kanske ska säga kampanj, för det som sker är att de båda reportrarna Daniel Alsén och Niklas Svensson hävdar att Livets ord är en destruktiv sekt. I sammanhanget kallar man också Siewert Öholm för hjärntvättad föredetting (för att han försvarar Livets ord) och vår kollega Världen idag för "extremisttidning".

Det står naturligtvis de båda reportrarna fritt att ha vilka åsikter som helst. "Hjärntvättad" - i alla fall i sektsammanhang - är för mig är liktydigt med en viljelös och lättmanipulerad person. Eftersom jag jobbat tillsammans med Siewert kan jag ju säga att det knappast är den beskrivningen jag kommer att tänka på när det gäller honom. Bland det positiva med Siewert är att man får träna sig i att argumentera för sin sak.

Och när det gäller Livets ord visar Politikerbloggen att de är inte är särskilt uppdaterade på utvecklingen i svensk kristenhet.

I min länklista här intill finns Politikerbloggen med - "skvaller och nyheter". Det fanns en tid när nyheter var det som dominerade på bloggen, nu är det sällsynt med nyheter, men desto mer skvaller. Men jag borde kanske ändra till "skvaller och åsikter".

När abortfrågan blev het inom kristdemokraterna höjdes direkt röster för att bilda ett nytt - mer rättänkande kristet parti. Det har, som Dagen, berättat gjorts en del allvarliga försök åt det hållet. Men hittills har man inte lyckats samla tillräckligt underlag för detta.

Nu föreslår förra språkröret i miljöpartiet Birger Schlaug att det är dags att bilda ett nytt miljöparti. För hans del är det den nya rödgröna alliansen som är orsaken. Han tycker det är tragiskt att blocken nu cementeras.

 En av kommentarerna till artikeln på SvD Brännpunkt lyder: "Kan vi inte kräva att de åtminstone håller ihop över jul innan vi pratar cementerad blockpolitik."

Det blir ett intressant läge i svensk politik när vi nu har två - hyfsat tydliga - block som står mot varandra.

Visserligen har s, mp och v bråkat offentligt innan de nu knutit ihop sig till en allians, så osäkerheten är större kring den rödgröna alliansen än den borgerliga. Men det kan mycket väl vara så att de bråk vi sett i höst var, så att säga, sista striden, och efter det håller man sams utåt. Det skulle inte förvåna mig.

På något sätt tycker jag att båda allianserna har var sitt parti som mer än de övriga hotar enheten: Vänsterpartiet och kristdemokraterna. De är partier med historiska arv och kärntrupper att ta särskild hänsyn till, kärntrupper som inte gärna kompromissar med sina övertygelser.

Jag funderade ett tag på vad som hänt kd om man först haft ett rejält bråk med övriga borgerliga och sedan blivit sams, alltså "Ohlymodellen". Hade det stärkt eller försvagat positionen i alliansen?

En som är glad över uppgörelsen på den "andra sidan" är fp-ledaren Jan Björklund.

 "Dagens besked var dåligt för Sverige. Men bra för alliansen." Det skriver han i sitt nyhetsbrev.

Det som är dåligt för Sverige är, enligt honom, Lars Ohlys kommunism. Och Björklund skräder inte orden:

"Lars Ohly är kommunist. Han har ägnat stora delar av sitt vuxna liv åt att försvara kommunistiska massmördare i olika delar av världen. Nu ska han utforma socialdemokraternas nya utrikespolitik. Demokrater borde rysa idag.

Tage Erlander, Olof Palme och Ingvar Carlsson höll rent mot kommunisterna. Mona Sahlin släpper i stället in dem i utrikespolitikens finrum. Det är ett historiskt misstag och jag känner ett oerhört obehag inför den delen av vänstersamarbetet."

Läs först det här citatet:

"I dagarna avgick Anders Alkewall, kristdemokratisk fritidspolitiker i Vellinge, efter år av hot och trakasserier för att ha förslagit en utredning i syfte att kunna ta emot 2-3 ensamkommande barn. Över alla politiska och ideologiska skiljelinjer ser jag Alkewall som en förebild som till skillnad från övriga vellingepolitiker vågat, och varit villig, att arbeta för en flyktingpolitik värd namnet. Alkewall avgår med hedern i behåll."

Man skulle kunna tro att det är skrivet av en annan kd-politiker. Men det är faktiskt Maria Ferm, språkrör för Grön ungdom, som på det här sättet hyllar en annan politiker - över de traditionella blockgränserna till och med.

Hon skriver en debattartikel på Politikerbloggen.se.

"Svenskkontraktet" var föremål för debatt på moderaternas framtidskonvent.

Prästen Lars B Stenström har gjort ett underbart förslag till hur kontraktet skulle kunna utformas.

Vad sägs till exempel om att alla nyanlända svenskar får lova att:

"... eftersom det råder åsiktsfrihet i Sverige bör jag göra mitt för att det ska vara fritt från fel åsikter och galna uppfattningar i viktiga frågor."