Tre bibelstudier och samma visa alla gångerna. Nej, jag talar inte om innehållet. Den gode Niklas Piensoho bjöd upp Nyhemspubliken till en resa genom Första Petrusbrevet och det blev en fascinerande upptäcktsfärd utan minsta omtugg. Beundransvärt bara det, men själv hängde jag upp mig på en helt annan sak. Karl´n talade utan manus. På torsdagens kvällsmöte skymtade faktiskt ett papper bland bibelbladen, men tre timslånga bibelstudier levererades bestämt utan minsta kom-ihåg-lapp. Som skribent och inte talare kan sånt göra mig grymt avundsjuk. Hade jag varit pastor hade jag förmodligen blivit helt knäckt.

Hur vågar man ställa sig inför flera tusen människor (och ytterligare mängder framför tv-apparaterna) och hålla en utläggning som är så välstrukturerad, så logisk, så skarp, så utmanande, så oerhört vältalig? Snacka om att ha en gåva.

För några år sedan hölls ett lika imponerande framträdande, fast på ett helt annat sätt, här på Nyhemsveckan. Det året hade talarna i förväg fått lämna ifrån sig sina manus för att konferensdeltagarna skulle få med sig undervisningen hem. En av dem som lyssnade på Peter Halldorfs undervisning bestämde sig för att följa med i texten för att se hur ”texttrogen” han skulle vara. Och nog höll sig Halldorf till sitt utkast. Inte ett ord fattades. Allt framfördes ordagrant ­– helt utan minsta manus till hands.

Snacka om att ha fått ett ord på hjärtat!